Mina små pluttar. De är faktiskt bland de bästa som hänt mig!

Att min lillebror kommer på att han vill ha katter ute i huset kan ju faktiskt vara den bästa idéen ever!
Sen ville han ha hjälp av mig o katterna skulle bo hos mig fram till i vår då de blivit lite större o klara sig själva o kunde vara ute.
Missarna kom 9 veckor gamla, små, små minisar! Sen har de växt upp, blivit större o de är snart 6 månader! Snart dags för Alfons att kastreras, tiden går så jävla fort...

O om kanske två månader hade de varit tid för Alfons o Milla att flytta ut på landet. MEN jag har tur, lillebror fick flytta från huset (ledsen för hans o tjejens skull såklart) så nu ska mina små bo kvar hos mig. I ärlighetens namn hade jag aldrig kunnat lämna bort dem!

De är inte lika tomt o tyst här hemma längre, jag har alltid sällskap o de är underbart!

Att två små djur kunde väcka såhär mycket känslor inom mig hade jag aldrig trott!